Tag Archives: kulturspanaren

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 52: Den enda rätta läran, Om uträkning av omfång,

Om uträkning av omfång 5 – Solvej Balle

Tack till Kulturfrågan kontrapunkt för tipset om denna danska författare. Solvejs om uträkning av omfång är tematiskt en variant av den kända filmen måndag hela veckan fast här är det en dag i november som upprepar sig. Jag har inte läst de tidigare delarna mer än det lilla utdrag som Stina Ekblad läste i programmet. Detta är femte delen i sviten. Dessutom saknar boken traditionell kapitelindelning utan varje dag i boken har en hashtag följt av ett fyrsiffrigt nummer.

Jag charmas verkligen av miljöbeskrivningarna som nästan känns lite som de i Haruki Murakamis böcker fast i Europa eller Christopher Priests Inverterad värld.

Det ligger något djupt filosofiskt i detta. Uträkning av vilket Omfång? Är det tid, omkrets, area eller vad. Det finns mycket tänkvärt i denna bok, framförallt i resonemangen kring Darwin och Survival of the fittest.

Texten även inbyggd rörelse. Det finns ett momentum i texten som är unikt. Långa bilresor under samma dag. Utan att ha läst något annat av henne så är jag golvad. Det är svårt att hitta ord för vad som upplevs.

Betyget blir 4/5

Den enda rätta läran – Christian Dahlström

En kritik av psykoanalysens roll inom rättspsykiatrin och då framförallt Thomas Quick. Själv har jag ett minst sagt komplicerat förhållande till rättspsykiatri efter branden på SSS 2003.

Christian skriver som i tidigare böcker extremt välresearchat. Hur psykoanalysen tog över rättspsykiatrin i Sverige. Just läran om bortträngda minnen är bra att den kritiseras.

Intressant är vilket inflytande Margit haft på vården, fast hon själv inte klarat att hålla det viktigaste verktyget, tystnadsplikten. Det gör det extra beklämmande hur starka, beroendeframkallande preparat som bensodiazepiner använts och hur de orsakat falska erkännanden.

En mycket läsvärd bok om hur psykoanalysen påverkat svensk rättspsykiatri och rättssäkerhet och inte minst överförskrivningen av bensodiazepiner.

Betyget blir 5/5

På Restaurangen – Christoph Ribbat

En bok om historiska restauranger är väl lämpligt för oss? Allt börjar i det matfrankrike jag intresserat mig för på senare år – vitpeppar inte svartpeppar och så vidare.

En historia fram till Heston Blumenthal och våra dagar. Jag tycker dock det blir för stort fokus på USA. Att nämna Donken i samma andetag som slow food rörelsen skaver i mig. Samtidigt när vi närmar oss Troisgros och Frédy Girardet så känner jag med.

Det svåra med den här boken är namedropping sjukan och att den är då ickelinjär. Den är lika associativ som ett avsnitt av podden snedtänkt, fast utan Kalle Linds wittiness. Det blir liksom för rörigt och sen när sociologin blandas in, ja då blir jag faktiskt lite trött och det känns som en uppförsbacke för att det är för många bollar i luften. Det finns för många lösa trådar och lite slarvigt

Jag hade ändå hoppats på något liknande Richard Tellströms böcker.

Betyget blir 3/5

Det som inte syns – Benny Haag och Lennart Karlsson

Narkotika spanande poliser kan det vara något? Minnesgoda lyssnare kanske minns att vi recenserade del tre. Polisromanen som koncept har länge kännts något uttjatad.

Men här är det mer ett observerande. Huvudpersonerna är ändå på narkotikaspan. Det observerande ögat. Jakten på hjärnan bakom heroinhandeln. Det är mörkt, svart och grisigt, likt Nationalteaterns Barn av vår tid. Det är verkligheten i Wollter och Bergströms värld.

Betyget blir 3 av 5

Radio Fyris

Kulturspanaren 52: Den enda rätta läran, Om uträkning av omfång,

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 51: Leviticus, Pooneh Rohi och Gert Wingårdh

Gula fläcken – Arkitektens memoarer – Gert Wingårdh

Gert Wingårdh – ofta utskälld men älskad arkitekt i SVT:s husdrömmar. Här är hans självbiografi.

Jag fascineras över Gerts osentimentala hållning till barndomen men samtidigt kärleken till Göteborg som ju varit hans stad sedan 10-års åldern då familjen flyttar från Västgöta Schlätta.

Inte minst hur popvågen slår ner som en bomb i honom. Eric Burdon, John Lee Hooker, Velvet underground och The who.

Berättandet är passionerat och livsglatt. En man som njutit av livet till fullo. Alla turer kring olika projekt och hur datorn påverkat arkitekten.

Bonus för den intressanta omslagsiden!

Betyget blir 4/5

MMXXIV – Leviticus

Kristen melodiös hårdrock. Nu i powertrio sättningen från debut EP:n Stå och titta på från 1982, samma typ av sättning som kanadensiska Rush använde fast med skillnaden att både basisten Håkan och Björn spelar synth utöver. Leviticus har aldrig varit rädda för synthavdelningen och har alltid blandat friskt. På 1980-talet använde de till och med synth gitarrer. Jag tycker produktionen är riktigt snygg och fet, det är välbalanserat. Kommer på mig själv med att börja spela luftgitarr! Det är inte varje dag.

Det är riktigt melodiös hårdrock precis som Jerusalems Stygn från 2023. En skiva att dra på på 11 och njuta av. Frugan stängde just dörren om mig för att jag skrålar med i Fyll dina tankar, en dänga med hockeykörskvaliteter.

Betyget blir 5/5

Hem, mina Hem – Fatima Klanco Al Muico

Fatima debuterar med en bok om att fly från Sarajevo till Sverige på 1990-talet. Hon är ung universitetsstudent under kriget och hennes flykt till Sverige. Det är inte utan att jag tänker på min egen mormors berättelser från Andra världskrigets Finland.

Rädslan är påtaglig. Att bli satt på en buss med ansvar för sitt syskon kan inte vara enkelt. Jag blir påmind om de svartvita bilderna fotografen Snezana Vucetic-Bohm visade på köttinspektionen för något år sen, tagna under just den här perioden.

Dammet känns i texten, det bearbetade minnenas damm. Känslan av skumpiga öststatsvägar likt de min familj for på genom nordöstra Polen på väg mot Litauen i marschfart 40 km/h.

Texten blöder av smärtan. Det är en sorg och en saknad. Trots smärtan är det fortfarande en bladvändare till bok.

Det brutala i den är beskrivningarna av förtrycket mot den muslimska minoriteten. Det går inte att komma undan likt Mikael Wiehes Nadja som skrevs under kriget i f.d Jugoslavien

Betyget blir 4 av 5

Atlantis – Pooneh Rohi

En ö i havet. En f.d forskningsanläggning där en grupp människor sökt skydd där även den invasiva Sidenörten finns. Ploten får mig osökt att tänka på bandet Genesis låt “The return of the giant hogweed”. Den invasiva arten som hotar att ta över, naturen slår tillbaka mot människan. Jag kan inte undgå att se t.ex Stora Karlsö eller Furillen framför mig.

Det finns mycket att tänka på. Jag har läst den persiska poeten Morteza Rezvan förut och likt Rezvans dikter finns mycket tankegods. Poonehs språk är så otroligt briljant. Hon är ju språk forskare. Detta är hennes tredje roman.

Boken känns nästan som Mystuniversat och då framförallt i andra spelet, Riven. Just den isolerade världen utan insyn. Just det gör mörkret påtagligt. Samma halvt obehagliga mörker som i Riven eller Douglas Adams Starship Titanic. Utifrån Riven tänker jag mig samhället man besöker med undervattens farkosten.

Frågan är bara vad Sidenörten är en symbol för? Det är den frågan jag har och som är tydligast för mig. Jag väljer att tolka den på samma sätt som jag tolkar ormarna i Therese av Avilas den inre borgen, nämligen alla distraktioner som tar vårat fokus.

Betyget blir 4 av 5

Alla kallar mig Grynet – Grynet Molvig

Denna bok är Grynet Molvigs självbiografi. Livet i en bok. Vi får tjuvkika in i loger och Studio dörrar. Ett liv som i vissa fall verkar tyckas ha gått för fort för artistens bästa men som hon ändå njutit av. Jag kan inte låta bli att associera till Svante Thuressons version av Mauro Scoccos Sommar i Stockholm. Framförallt porträtten av arbetet och hur Tage blev en bundsförvant och god vän. Jag läste Kalle Linds biografi över Hasse när den kom. Man förstår varför alla som jobbade med dem pratar så varmt om arbetsklimatet. Bilderna av de som chefer är samstämmiga.

Den är väldigt associativ till skillnad från många andra biografier jag läst, ibland till och med lite svårt att hänga med.

Betyget blir 3 av 5

Radio Fyris

Kulturspanaren 51: Leviticus, Pooneh Rohi och Gert Wingårdh

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 49

Den Svenska barn- och ungdomslitteraturens historia band 1 Red Boel Westin

Titeln säger väl allt om vad detta verk i två band hand om. Boel Westin anser jag dessutom vara synnerligen lämpad för att leda ett sådant här mastodontprojekt med sin gedigna utgivning om bland annat Tove Jansson.

Det är dock inte bara ett litteraturvetenskapligt perspektiv utan också ett ide och lärdomshistoriskt sådant, bland annat med genomgångar av tidiga ABC böcker och andra typer av litteratur för barn och ungdom i skolåldern, men även religiöst och moraldanande litteratur tas upp. Särskilt då allegorier likt Waldenströms Brukspatron Adamsson. Jag tycker själv att del 1 är något trögläst men allmänbildande.

Betyget för del 1 blir 3 av 5

Kyrkans gröna kokbok

Detta är en vegetarisk kokbok med inriktning på församlingar som vill bjuda på vegetarisk mat. Den är inbjudande och bjuder in till vegansk kost.

Det enda jag stör mig på är mängden soja baserade ersättningsprodukter. Inte ens mina veganska vänner äter den där läskiga plastosten..

Men funktionellt – absolut och relativt enkla recept. Vi provade ärtguacamolen som var riktigt god.Lite slarvigt bara med ⅔ dl osv.

Betyget blir 3/5

Fältskärsvägen – Daniel Sjölin

Detta är något av en Essä på två sidor av Järvafältet. Författaren ser över sitt liv. I området runt Järvafältet. Ett sökande efter orsaker till varför man blir som man blir.

En villervalla av intryck och minnen från sin tid som dagbarn. Samtidigt undrar jag om det här inte är ett utslag av åldersnoja? Han verkar nästan för fixerad vid såret och att peta i det i tron att det ska bli bättre men snarare tvärtom.

Jag kan inte helt bestämma mig om vad jag tycker om den här boken. Vissa delar känns lite för interna, jag lyckas liksom inte tränga in i bokens värld. Det är som att ha ett kodlås framför sig med bara 2 av 4 siffror..Det känns som att vi är och tjuvlyssnar på en klients samtal med sin terapeut, vilket inte känns bekvämt. Det skaver. Varför utsätter man sin läsare för detta – eller är det något som flyger över huvudet på mig?

Så många frågor. Jag kan konstatera att det här inte min bok.

Betyget blir 2 av 5

Tältboken – Lars Jacob Jacobsson och Peter Wahlqvist

Lars Jacob är mannen som gjorde det ikoniska skivomslaget till Livet är en fest och Barn av vår tid med Nationalteatern. Detta är en dokumentation av tältprojektet. Bara rent elförsörjningsmässigt drog en föreställning som en större Ica butik i Ampere.

Det som varit okänt för mig förut är det långa.förarbetet, med att bland annat samla in pengar och vilken enorm logistisk apparat hela projektet var, likt en turné i mängden fordon som stones.

Fotografier finns det gott om och ger en tydligare bild. En typisk coffee table bok att låta ligga framme.

Potato total – Stefan Ekengren

Stefan Ekengren, husmansguru på restaurang Hantverket i Stockholm har gjort en kokbok med bara olika sätt att tillaga potatis. Detta är den engelska utgåvan av hans kokbok potatis som kom på Natur och Kultur. Det finns få kockar som är så lämpade som Stefan att göra detta – hans restaurang har bland annat en förrätt med Hasselbackspotatis som signatur rätt

Jag måste säga att jag verkligen gillar typen av kokbok. Att fokusera på en så mångsidig råvara och dessutom allt ifrån olika skalmetoder till hur man bäst kokar potatis, det är verkligen en konst. Recepten är väldigt enkla att följa med i och utan ingredienser som inte finns i vanliga butiker, möjligt att bananschalottenlök kan vara knepigt att få tag på. Tanke och handling är ett och är det ett moment som inte känns helt naturligt så förklaras det varför man ska göra så. Allt känns görbart för en normal hemmakock. Bra vardagskäk.

Formgivningen känns väldigt rustik och härlig att ta i, inget löst omslag som halkar runt.

Betyget blir 4/5

Radio Fyris

Kulturspanaren 49

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 48: Japansk Comfort food, Våra lyckligaste år, Farväl till panic beach

Kvinnor med eller utan ADHD – Ann Söderlund och Fi Lindfors

Äntligen skulle jag säga en bok om ADHD av kvinnor för kvinnor. Ann känner vi igen från TV medans Fi är kommunikatör. Bara omslaget är så talande där författarna sitter med postitlappar klistrade på sig med en massa kom ihåg. Jag ler igenkännande åt detta.

Medicinska fakta blandas med egna berättelser. Många böcker om ADHD är så “tekniska” och kallt medicinska eller hur man skall uttrycka det. De liksom fastnar i den medicinska terminologin utan att se människan bakom diagnosen. Denna bok skrivs mycket utifrån de egna erfarenheterna och det är en enorm styrka. Boken har en mycket varm och hjärtlig ton.

Just kapitlet om sömn är något som väldigt få böcker i ämnet pratar om. Vad jag minns så nämnde inte ens Christopher Gillberg detta i sina böcker, men det börjar närma sig 30 år sen de kom ut och forskningens framsteg etc.

Det är en användbar bok om än något babblig.

Betyget blir ⅗

Min kärlek till detta folk: Frälsning och förtryck – farfars tid i Sapmi – Johanna Westeson

Johanna skriver om sin farfar Hjalmar som dog 15 år och hans gärning som präst i Karesuando. Johanna är jurist och har arbetat på Amnesty kring samers rättigheter.

Man kan ju faktiskt fråga sig varför jag – en vit man utan samisk härkomst skriver en recension om en bok om förtryck av samer. Det har sin förklaring i mitt möte med karen och chinfolket som idag år 2024 upplever samma förtryck som Svenska samer gjorde på 1800-talet fast i Thailand och Myanmar.

Jag finner hennes skildring av mötet mellan stadskyrkan och Laestadianismen mycket intressant utifrån att farfadern skrev en biografi om Laestadius lärjungar. För någon som jag som läste kyrkohistoria är just detta något som man inte direkt läser om mer än Laestadianismen. Att kunna ifrågasätta sin egen farfars handlande är modigt och vågat. Att göra upp med sitt arv och sin bakgrund är något som man ibland behöver göra.

Samtidigt vittnar boken om vårat oansvar gällande klimatet. Hur markerna i Sapmi blöder pga rovdriften.

En mycket viktig bok att läsa.

Betyget blir ¾

Guide till världens godaste Curry – Jimmy Guo

Jimmy slog igenom i Sveriges mästerkock genom att laga Biang Biang nudlar. Jag har hans bok Mitt kinesiska skafferi, en kokbok jag bläddrat mycket i. Nu har han gjort en kokbok med recept på olika currys från olika länder.

Något som måste lyftas i denna kokbok är att den presenterar smakprofiler för varje curry. Det gör att det är lättare att hitta en rätt som passar just dina smaklökar. Allt ifrån sublima japanska currys via värmande thaicurrys till het laksa.

Jimmy skriver tydliga recept och har också med en lista var du kan köpa saker som curryblock och fermenterade räkpastor.

Matfotot är varmt och inbjudande precis som curry är.

Betyget blir ⅘

Låt: FAS II – SKILDA VÄRLDAR

Luck and strange – David Gilmour

David Gilmour är kanske mest känd för sitt medlemskap i Pink Floyd och beefen med Roger Waters från samma band. Hela skivan öppnas med ett mycket läckert instrumentalspår med en riktigt fet bluesig och sustainrik gitarr, nästan ensam med bara lite reverbdränkt piano. Mycket snyggt. Det är mycket blues i detta album, en elförstäkt sådan med mycket hammond och då en hammond i bästa Merit Hemmingson stil. En behaglig orgel.

Låtarna handlar om åldrande men utan bitterhet utan att komma till sans med sig själv.

Betyget blir ⅗ och vi ska få höra

The Pipers call med David Gilmour

Japansk Comfort food – Saori Ichihara

Titeln säger allt va? Mat för bakfylledar eller sjukdom. God mat som okonomiyaki, en kålpannkaka som jag vet är det första sushi drottningen Frida Ronge äter när hon landar i Japan. Saori har jobbat på krogar som Esperanto och Oaxen.

Det japanska köket är mycket milda smaker nästintill sublima. Något som jag finner intressant då svenskar verkar ha fastnat på sushi, yakiniku, yakitori och möjligtvis tonkatsu (tänk fläsk schnitzel). Vid en djupare anblick finns där så otroligt mycket gott. Bara omtanken kring hur man pocherar ett ägg.

Betyget blir 4/5

Våra lyckligaste år – Ester Chiedza Roxberg

Ester är en författare jag gärna återkommer till – kanske mest känd för Min pappa Ann-Christine som kom ut i Januari 2014. Hon har också gjort Radiodokumentärer med ursprung i hennes barndoms Rottne utanför Växjö bland annat om nynazism i södra Småland på sent 1990-tal.

Vi kände ju trots allt varandra för 21 år sedan. Delar samma uppväxt, hon missionärs och prästdottern, jag pastorssonen och rent teoretiskt skulle vi ha gått samma högstadieskola.. samma korridorer som Ola Salo och Leari i the Ark också knatade upp och ner för.

Detta är en separationsbok. Från ett författarstipendium till Zimbabwe till Malmö. Språket känns tryggt och varmt men med en Stringens. Jag upplever att detta är hennes styrka och det är en riktig konst att kunna vara så ärlig och uppriktig i sökandet efter sig själv och konflikten mellan landet man fötts i och landet som gett dig ett pass och ett personnummer. Ett brev från en mor till sin son efter en skilsmässa.

Jag känner också igen mig i ensam kvar i stan i betongen. Min sommar boendes i stenöknen. Esters var rekordvärmesommaren, min var 2014 med värmerekordet i Ultuna.

Boken är mycket stark och läsvärd. Betyget blir ⅘

Farväl till Panic beach – Sara Stridsberg

Sara Stridsberg är en av vår tids stora kvinnliga författare. Jag fastnade för henne i och med romanen Beckomberga som vi recenserade på Radio Fyris 10 års jubileum.

Ett generationsdrama om den dysfunktionella familjen Stjärne genom 1900-talet. Jag kommer osökt att tänka på Klas Östergrens bröderna Morgan och den lugubra lägenheten på Hornsgatspuckeln men också Vem är rädd för Virginia Wolf eller Bergmans Fanny och Alexander. Det är liksom ett evigt drickande som är totalt besinningslöst. Hämningslöst och gränslöst i kvarteren runt Strandvägen.

Men även studenter i Uppsala. Dock störs jag något av att blanda Fyrishov och Klosettpalatset i samma mening då Fyrishov fick namnet först 1991. Det är alltid spännande att läsa böcker som utspelar sig i sin egen stad. Samtidigt vet jag att hon ofta tar dig friheter med geografin. Det sena 1930-talets Uppsala tror jag finns bättre beskrivet i Ola Larsmos bok om Bollhusdebatten eller de egna förstahandsuppgifter jag fått om mitt bostadsområde.

Jag kan inte undvika att använda platsen Panic beach utan att tänka på John Holms “Den öde stranden” från Sordin. En ödslig strand.

Det märks språkligt att författaren är dramatiker. Dialogerna är levande och nära människorna som porträtteras. Att skriva dialog är svårt.

Det går inte att värja sig mot berättelsen om familjen Stjärne och Panic beach.

Betyget blir ⅘

Radio Fyris

Kulturspanaren 48: Japansk Comfort food, Våra lyckligaste år, Farväl till panic beach

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 47: Bruno K Öijer, Nils-Åke Hasselmark

Den mörka rosen – Cynthia Harrod-Eagles

Sent 1400- tidigt 1500-tal. Den fiktiva adliga släkten Morland med bas i norra England, den delen jag själv förälskat mig i. Där utspelar sig denna historiska roman som är del 2 av 36(!) i serien om den fiktiva familjen Morland, runt tiden för reformationen. En tid som det faktiskt vad jag vet inte skrivits så mycket skönlitterärt om i alla fall inte i Svensk, skönlitterär utgivning. Detta är en nyöversättning och det verkar som att förlaget gör det då författaren har en sista volym i serien som när detta skrivs kom ut för bara en dryg vecka sedan på originalspråk. Dessutom är Cynthia väldigt hemlig av sig likt Nobelpristagaren Alice Munro. Jag har jagat halva internet runt för att bara få en glimt av hennes röst men det finns ingenting eller så är det nog geoblockerat.

Jag ser tydliga spår av både Jane Austens sätt att beskriva familjerelationer men även Dickens och Shakespeares författarskap. Just sättet att berätta om barnen känner jag väldigt tydligt igen från David Copperfield.

Språket i boken är högst levande. Att få aggression att kännas verklig är svårt men i den här roman känner man att personen står helt rabiat och skriker dig två centimeter från ansiktet.

I övrigt är det en mycket välgjord översättning. Det är en konst att göra det. Det märks att det är en människa och att personen fått gott om tid på sig att slutföra det hela – likt översättningen av Colm Tóibins senaste roman och där vi kommer recensera fortsättningen Long Island.

Moorlandserien jämförs med Sagan om isfolket som jag inte gett mig in i. Förmodligen pågrund av bokseriens längd. Jag tror inte jag kommer recensera de kommande delar då de också är extremt tjocka. Det är svårt att hinna med böcker på 500 sidor plus med den lilla arbetstid jag har.

Men personerna är inte bara namn. Det är en konst att skriva historiska romaner utan att det bara blir årtal, något författaren lyckas med. Utmaningen ligger i persongalleriet, som 170 sidor i ligger på ungefär 30 personer. Jag skulle behövt en namnlista likt den i utgåvan jag har av Dostojevskijs Brott och straff.

Det som utmärker denna bok är de starka kvinnornas roll i handlingen. I den här typen av historiska romaner är oftast män tyvärr. Jag tycker det är betydligt intressantare då det ger mer inblick i vardagen, t.ex den unge Nanettes jakt på giftermål. En gripande historisk roman som får ⅘ av mig.

Växla ringar med mörkret – Bruno K Öijer

Diktaren Bruno K Öijer är en berömd poet och detta är hans första diktsamling sen 2014 års och Natten viskade Annabel Lee. Det finns ett stort djup i varje textrad. Essensen fångas i varje rad där orden vägts på guldvåg. Kort och kärnfullt men så djupt.

Dikten “Inte bara ett schackparti” måste nämnas. Den behandlar Brunos saknad av poeten och vännen Peter Lindforss som dog i hemlöshet. En saknad vän och författarkollega.

Jag tycker att hans dikter har en rörelse i sig men samtidigt samma svärta som Ian Curtis eller The cures låttexter. Jag kan inte låta bli att associera till mörkret i Lustans lakejers “mörk materia” eller Micke Herrströms Curecover “in i en skog”. Den mörka materian. In i skogen men också en uppgörelse med sjuttiotalets vänsterkulturelit. Ett uppbrott från påtvingade ideal. Att bryta med sitt gamla jag för att inte bli en bitter gubbe likt Ulf Lundell.

Öijer är ju en av vår tids mest kända poeter och väl värd att läsas.

Betyget blir 4/5

Ingenmans Strand – Nils-Åke Hasselmark

Nils-Åke är en för mig hittils okänd poet men generations kamrat med Tomas Tranströmer. Om Bruno K Öijer är natt så är Hasselmark dag. Han är också något av en naturromantiker och var länge bosatt på Arholma i Stockholms skärgård.

Det är lättläst poesi med en tydlig rytm, när jag läser högt faller sig liksom raderna naturligt och det får mig att associera nästan till spoken word eller Sonja Åkessons diktning. Rytmen som liksom bär fram orden helt naturligt.

Hasselmark använder rörelsen i naturen som metafor för livets nycker. Samtidigt kan man läsa det som en ren naturlyrik och njuta av det.

Titeln på denna bok alluderar på den ryska poeten Vysotskijs dikt Ingenmansland som tonsattes av Fria Proteatern men jag tänker också på de inledande fraserna i Harold Pinters Ingenmansland.

Naturen är ytterst levande i dikterna, både som metafor och i direkt mening. Starka bilder som dröjer kvar i medvetandet

Denna diktsamling önskar jag att jag inte hade behövt läsa så fort utan att kunna ta en dikt då och då att tänka kring. Recensentens eviga förbannelse.

Betyget blir ⅗

Mellanmålen – Hanna Olvenmark

Billiga mellanmål är aldrig fel. Denna kokbok kommer från Portionen under tian vilka gör recept som kostar mindre än 10 kr per portion. Många svinnsmarta mellanmål, t.ex muffins fyllda med överbliven banan.

Jag gillar att det är enkla recept baserade på enkla basvaror. Saker man oftast har hemma. Recept som inte kräver särskilt mycket kunskap och metod för att lyckas med. Enkelt, gott och nyttigt.

Det enda jag vill anmärka på är färgkontrasterna. Svart text på mörkgrå botten är inte lyckat.

Betyget blir 3/5

Varje Tugga är en tanke – Richard Tellström

Richard blev känd som expert i Historieätarna. Här skriver han en bok om svensk måltidshistoria, något som kommit att intressera mig mycket de senaste 10 åren. Han lyfter fram fiskens betydelse historiskt i det svenska köket. I Uppland fanns ju julgäddan historiskt istället för julskinka.

Boken bygger på historiska källor vilket ger en större trovärdighet i innehållet. Vi får följa den historiska utvecklingen och hur den ökande tillgången på kryddor bidrog till en mer smakande mat. Det är just det som gör boken så nyttig – att förstå varifrån våra traditioner kommer ifrån. Allting belagt med en omfattande notapparat.

Betyget blir 3,5/5

Radio Fyris

Kulturspanaren 47: Bruno K Öijer, Nils-Åke Hasselmark

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 46: Michael Grunditz, Fredriks Middagstips, Colm Tóibin

Through a glass Darkly – Michael Grunditz

Michael Grunditz är en Uppsalabaserad kompositör som ofta befinner sig i gränslandet mellan ambient och modern konstmusik. Detta är hans första släpp på skivbolaget Reverse Alignment som är en del av Unexplained Sounds familjen. Michaels musik har även hörts i elektroniskt i P2 och på Ambient under stjärnorna.

Jag lyssnar på detta och får samma upplevelse som när jag hörde Tangerine Dreams Stratosphere första gången. Det är hypnotiskt och det känns som om jag ligger i skogen och tittar på molnen som drar förbi, men något skuggar idyllen. Lite som den ambient Ant Zen eller Cold meat industries gav ut. Men också ljusspelet genom en tyllgardin.

Det är en konst att kunna vara minimalistisk, men samtidigt göra intressanta ljudlandskap vilket Michael gör. Hans kompositionsteknik är ofta baserad på just det klassiska, vilket ger en djupare harmonik och symmetri i musiken, samma som man hittar i Brian Enos “Music for Airports” eller Bachs Das Wohltemperierte Klavier. Symmetrin som finns i kontrapunkten är stark. Den bär ljudlandskapen framåt. Framåt genom världarna likt Jean-Michelle Jarres Oxygene.

Betyget blir ⅘

Fredriks middagstips – Fredrik Nylén

Bonnier Fakta

Fredrik är ju kanske mest känd för bakning, en av de jag vände mig till under mina surdegsförsök… Det lyckades inte för mig men så är det, trial and error. Fredrik har en avslappnad attityd till matlagning också, det är enkelt och gott vardagskäk som att återskapa skolans panerade fisk och dillsås eller raggmunk med stekt fläsk. Rätter som man kan längta till även om det så klart också finns festrätter här som Ceviche. Det som slår mig framförallt är bokens användarvänliga layout. Tydligt uppmarkerade steg och framförallt, inga 3,75 matskedar här inte och det underlättar enormt. Enkla recept och ingredienser som de flesta av oss har hemma på vardaglig basis.

Jag vill också slå ett slag för matfotot i denna bok, det känns naturligt och okonstlat och är säkert fotat i kapellet där Fredrik och sambon Emil producerar allt annat han gör. Det är frestande bilder ifrån deras kök, inget tillgjort eller konstlat. Man är liksom inbjuden till middagsbordet. Helt fantastiskt!

Betyget blir 4/5

Ett recept – Hundra bröd – Martin Johansson

Martin Johansson startade surdegsrevolutionen i slutet av 00-talet. En genial idé till brödbok med ett recept till hundra olika bröd men också hans egen resa kring att få in bakandet i vardagspuzzlet. Jag har någon av Martins brödböcker sedan innan om just surdeg men i den här är det en grunddeg på jäst.

Här ska vi testbaka Gotlandslimpa – en personlig favorit för mig med sina toner av sötsyrlighet och som sen Eskelunds lade ner inte finns på ica längre när abstinensen blir för stor.

Jag återkommer framöver om hur detta gått

Ett smart upplägg som hjälper dig att få in bakningen i vardagen.

Betyget blir 3,5

Brooklyn – Colm Tóibin

(Vi ber om ursäkt för uttal)

En bok om irländska migranter i 1950-talets New York. Om en ung kvinna mitt i karriären i ett nytt land. Det New York som Beppe Wolgers delvis beskrev i sin svenska text till Dave Brubeck five quartets Take five i 5/4 takt. Allt arrangerat av en präst. Men också överfarten med fartyget likt Mobergs Utvandrarna eller Kristina från Duvemålas Akt 2.

Colm skriver med studs och varje ord har sin plats och driver berättelsen framåt. Det finns ett momentum i denna bok. Men också beskrivningen av att dricka espresso och äta tiramisu för första gången och sprittande kärlek som gör en vimsig och yr.

Njutbar blandvändare.

Betyget blir 4/5

Hem – Bengt Johansson

Bengt Johansson är en institution inom den kristna musiken – ända sen Hoppets horisont och Terra Nova. Denna skiva är mer lågmäld och countrydoftande än tidigare. Sound mässigt ett skönt avbrott. Jag finner mina tankar vandra till Christian Kjellvanders “Songs from a Two-roomed chapel” eller 16 Horsepower.

Bengt bor också sen några år tillbaka i Närke på landsbygden vilket märks. Det är lite likt instrumentallåtarna Joumak och Ottar i Rappakärret från tiden med hoppets horisont respektive Terra Nova. Metaforer rån naturen likt Gerard Manley Hopkins eller Dan Andersson. Kilsbergens rand över västra Närke

Jag skulle vilja lyfta fram samarbetena på denna skivor. Från Peter Hallström till Josefina Gniste. Speciellt duetten med Lewi Bergrud. Där blir det abbaeffekten. Rösterna liksom matchar väldigt snyggt.

En meditativ skiva att lyssna på i bakgrunden.

Betyget blir ⅘

LÅT: DU VANN MIG – BENGT JOHANSSON och Lewi Bergrud

True – Jon Anderson and the Band Geeks

Jon Anderson är en otrolig vokalist som sjungit med Yes och samarbetade med Vangelis på 1980-talet. Han spelade på parksnäckan sommaren 2023 men med School of rock som kompband.

Band Geeks var en podd som leds av Ritchie Castellanos och de gjorde yes covers, vilket gett dem möjligheten. Ritchie spelar annars med Blue Oyster Cult.

Det som verkligen slår på denna skiva är sången. Jons kontratenor är så opåverkad och har fortfarande samma höjd som på Roundabout. Det finns också en enorm spelglädje. Jag vet att Andy Ascolese (trummor) och Ritchie har spelat ihop sedan åtminstone mellanstadiet. Otroligt bra hantverk helt enkelt.

Som alltid har Jon skrivit avancerade texter – ofta med sci-fi referenser (Starship trooper med Yes t.ex). Castellanos produktion skapar magi tillsammans med texterna.

Betyget blir 4/5

Radio Fyris

Kulturspanaren 46: Michael Grunditz, Fredriks Middagstips, Colm Tóibin

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 44: Brandsommar, Goran Kajfes *2, Autistiskt manifest

Glad sommar! Eftersom Andreas är på semester fick Jonas hoppa in!

Följ oss på Facebook och Instagram för extra material.

Tell us – Goran Kajfes Tropiques

Goran Kajfes är en favorit sedan jag mötte hans producent på en badstrand i övre tonåren. Det känns väldigt hypnotiskt och avslappnande, något som jag uppskattar. Det känns härligt med så meditativ musik, lättlyssnat för en härlig sommarkväll på balkongen. Jag känner mig härligt avslappnad. Betyget blir ⅘ och vi ska få höra ett utdrag ur

LÅT: Unity in diversity med Goran Kajfes Tropiques.

Moon of Eris EP – Goran Kajfes och Andreas Tilliander.

Två kanonmusiker gör ännu bättre saker tillsammans. Goran kanske är mest känd för sitt trumpetspel men är också faktiskt mycket inne på synthar vilket syntes på albumet “Välkommen till Samhället” från 2014. Jag har till och med legat på om att de måste göra en skiva tillsammans. Så fantastiska är de!

Detta är bara smakprov från skivan In C Minor som kommer på malmöbaserade Kontramusik.

Jag anser detta vara en 5/5 och kan inte vänta på fullängdsskivan.

LÅT: Moon of Eris – Goran Kajfes och Andreas Tilliander.

1920-talet en spegel för vår tid Klas-Göran Karlsson • Kim Salomon

Ett årtionde som ofta aldrig beskrivs särskilt noggrant i historiesammanhamg men destå oftare i samband med design. Bauhaus t.ex.

Jag måste säga att jag lär mig mycket nytt av den här boken framförallt kring ekonomisk historia och det tidiga sovjet och även Weimar republiken vilket åren spännande del av Tysklands historia.

Boken tar sig an allt från ekonomisk historia till livsstilar och romaner som Den store Gatsby. Böcker som satt djupa avtryck i den litterära kanon. Det slår mig hur lik denna tid är vår egen.

Jag såg Buster Keatons Electric House tack vare denna bok. Den påminner mig om en kortfilm med Musse Pigg där Musse bor i ett intelligent hus. Lite seg bitvis.

Betyget blir 4/5

Allätaren – Martin Engberg

En bok om att skapa sig nya levnadsregler efter mammas bortgång. Martins språk är högst levande. Vi presenteras en värld med en man som aldrig lyckats med sina relationer till kvinnor likt de i Haruki Murakamis Män utan Kvinnor. Att finn sig själv igen och att våga ändra saker som stått still.

Om människornas vardagslunk och relationer. Boken i sig skildrar också småstadens tristess och skvaller. Och vad är det för ett märkligt folk som bosätter sig på huvudpersonens mark?

Nåväl, sådan är tillvaron ibland – fler frågor än svar.

Jag uppfattar Martins språk som levande och närvarande. Det märks att han jobbat på tidning länge. Något som inte är en nackdel precis.

Betyget blir ⅗

Musik under: Searching for Tattelhof (Prelude) av Robin Tinglöf från utställningen De Assimilerade.

Brandsommar – Marit Sahlström

Ett Sverige 15 år efter en större skogsbrand där en familj i huvudpersonens närhet försvann i lågorna. Vad hände Miriam och hennes familj?

Ett Sverige som är i ett apokalyptiskt tillstånd, människor med inopererade chip. En dystopi likt Aldous Huxleys Du sköna nya värld eller Harry Martinssons Aniara. En verklighet som faktiskt inte kändes så långt bort under skogsbrandssommaren 2018.

När jag väl började läsa denna bok så gick den inte att släppa trots mörkret. Jag tycker bitar av det påminner om Rachael Carsons Tyst vår.

Betyget blir 4/5

Autistiskt manifest Red Serena Hesselblad och Hanna Bertilsdotter-Rosqvist

Denna antologi som getts ut av tankesmedjan AutSpace är en bok om autism inifrån vilket är ovanligt om man tittar på litteraturen som jag läste efter min diagnos 2007.

Varför ska inte personer med autism styra berättelsen om hur det är? Denna fråga ställs av Bo Hejlskov-Elvén på baksidan och med rätta anser jag. Bort från synen på Autism som ett problem och i stället låta människorna äga sin berättelse.

Jag har svårt med ordet manifest då det har fått en negativ klang i samhället – men jag kan förstå idén bakom likt Valerie Solanas Scummanifestet.

Samtidigt uppfattar jag en elitism, att de som skrivit boken stoltserar med sina akademiska prestationer och som ligger ganska långt från våran verklighet som är på daglig verksamhet. Jag saknar också perspektivet på det som på engelska kallas för ”Autistic burnout”. Men detta är bara hur jag uppfattar det.

En mycket intressant bok och betyget blir 3.5/5

Veckans Obskyra Glöm ej bort – Rita Renske

Här får jag ge en shoutout till Tommie Jönsson och Dj 50 spänn. Från skivan ögontjänare, en musikal av unga synskadade 1988… Nästan lika svängig som Jag ska äta dig med Maria, en försvenskning av Toto Coelos I eat cannibals…

Radio Fyris

Kulturspanaren 44: Brandsommar, Goran Kajfes *2, Autistiskt manifest

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 42

Ny vecka – Nytt program!

Bildningsboxen

Norstedts/Tidskriften Anekdot

En essäsamling från den digitala tidskriften anekdot. Bok för bok recension blir det då texterna är så olika och skrivna av forskare inom humaniora.

Undergångspoeterna – Sofia Roberg

En essä om dystopier. Jag läste litteraturvetenskap våren 2007 med fokus på just 1900-talet och ett delmoment var dystopier. Att inleda med ord ur Harry Martinssons Aniara, ett rymdepos blir väldigt levande för mig.

Samtidigt drar sig inte Sofia för att analysera Aniara ur ett eskatologiskt perspektiv och även klimatet kommer in där.

Essäformen tycker jag passar Robergs språk väl då det är relativt rappt och enkelt.

Beauvoir i Amerika – Ulrika Björk

Essä om Simone de Beauvoir innan Det andra könet. Paris efter andra världskriget. Det är ju intressant att ta ett moralfilosofiskt perspektiv på en kvinna som henne utifrån den avhandling som skrevs 1929. En analys av USA. Det segregerade söder vilket De Beauvoir tydligt problematiserar.

Havsarkivet – Erik Isberg

Denna essä, om havsdjupens utforskning och om borrkärnor med mera fascinerar mig. Geologi har alltid varit en svag punkt – vilket inte förvånar med en morfar från Ludvika. Ludvika är ju Bergslagens hjärta och en schweizerost.

Det är också en historieskrivning över miljörörelsen.

Ödets tärningar – Michael Azar

En essä som börjar med hur författarens föräldrar träffas i Paris på 60-talet. Om slumpens och tillfällighetens skördar vilket jag fascineras av efter att ha läst Malcolm Gladwells the blink the power of thinking without thinking jag fascinerats rätt ofta av livets tillfälligheter och det känns som att den här Essän är i min Fåra av tankar. Hur ofta liksom livet bara händer. Men även Augustinus kommer in i den här precis som Calvin och predestinationsläran. Lite som Sören Kirkegårds “Väljer inte jag, har jag ändå valt, att andra tar mitt val ifrån mig”.

Zubiri och kvantfysikens gåta – Karolina Enquist Källgren

Denna hjälpte mig att bättre förstå tiden som den berömda filmen Den Andalusiska hunden skapades i. Det är en tidsperiod av vår 1900-tals historia som man kanske inte läser så ofta om.

Men samtidigt en vetenskapshistorisk essä över kvantfysiken och vad den gjorde med Zubiris gudsbild, något jag tycker är otydligt.

Denna essä är ganska vanlig, jag hade velat ha lite mer akribi i texten för att göra en mer tillgänglig.

Betyget för denna blir 3/5

Mat och kärlek – Rätter för vänner och Familj. Sofia Wood Ingalill Hägglund

En kokbok som är en familjehistoria lika mycket som en kokbok. Mat från Australien till Norrköping, en stad jag själv har en väldigt stark relation till. Allt ifrån brittiska stapelrecept som Sausage rolls (korvsmet inslagen i smördeg) till chilensk salsa och den obligatoriska köttfärssåsen.

Jag är nyfiken att prova många recept ur den här och matfotot känns genomtänkt. Formgivningen känns också lockande, med att t.ex receptkorten ur familjens samling fotograferats av.

Betyget blir 4/5

Hur var det i Söderköping – Thomas Tidholm och Lina Ekdahl

Två poeter skickar dikter som brev mellan varandra. En vänlig bok i modern diktning. Observationer likt texterna på Patrik Torssons album “Kolväteserenader”.

Någon av dikterna fick mig att tänka på Tomas Tranströmers espresso som liksom denna likt en drönarbild zoomar in på ett bord. Ohändighet skildras också i en dikt där jag tror Thomas ska laga en köksstol och skär sig på stämjärnet.

En trevlig diktsamling med fin formgivning. Betyget blir 4/5

NPF kokboken

En kokbok för NPF föräldrar och andra med barn som är selektiva ätare. Jag gillar denna kokbok då den faktiskt är skriven av tre människor varav en dietist. En kokbok utan kvacksalveri, då många dieter som föreslås för barn med NPF innebär stora risker för brister på bland annat kalk.

Jag har haft en liten testpanel här på redaktionen. Andreas vad säger du?

Vi tycker den är värd 4/5

Radio Fyris

Kulturspanaren 42

00:00 /

Klicka
HÄR
för mer

Kulturspanaren 41: The Flower Kings, Merit Hemmingson, Utge Sig m.m

Ett gammalt program får nytt liv!

Recensionerna

Sveriges Landskapsmåltider – Gustav Daun

Ordfront förlag

En samling kåserier blandade med recept är alltid trevligt. Gustav Daun har slagit sina påsar ihop med bland annat Vittinge Gourmetlada och skapat en samling med recept på nya svenska landskapsrätter. Jag måste säga att tyvärr är det väldigt mycket råvaror som används i den här boken som vi vanliga har svårt att få tag på, men helt klart inspirerande med en bok som utmanar en att tänka något längre och titta mer lokalt. Till exempel vildsvin som jag vet att myndigheterna jobbar stenhårt för att vi vanliga människor ska kunna köpa mer av.

Layouten och matbilderna är verkligen läskande och det märks att den är tänkt att användas, bland annat genom att det finns två snören att lägga in. Betyget blir 4/5.

Gör om gör rätt – landet runt med renoveringarnsraseriet – Gustav Bergström och Alfred Skogsberg

Ordfront Förlag

En bok med besök i olika städer i Sverige visades olika byggnader som renoverats sönder. Jag har dock problem med den här boken – att det ska vara så orört att det nästan inte går. Det blir nästan se men inte röra. Eftersom jag själv är med och förvaltar en kulturminnesmärkt fastighet är jag mycket medveten om de avvägningar man får göra.

Arkitektur uppror i all ära men man måste tänka praktiskt också, när man förvaltar.

⅗ blir betyget.

Utge Sig – Saga Cavallin

Norstedts

En bok om filosofi, äkthet i konst och tidsandan. Men även med referenser bak till till exempel Rousseau. Autenticiteten som en brottningsmatch likt den i Lukas Moodyssons tillsammans. Ett exempel Saga tar är från en intervjustudie av 1970-talets gröna våg kollektiv. Kampen mellan idealen och att vara sann mot sig själv.

Samtalet om äkthet är viktigare än någonsin, speciellt i dessa AI tider när vi knappt kan veta om en bild är Ai skapad eller verklig.

Jag blir också fascinerad av hennes djupdykning i mediehistoria. Jag som trodde att dokusåpa var ett 90-tals fenomen fick genast skriva om historie för mig. Att det visar sig att det här experimentet med dokusåpor började redan på 70-talet när familjen Loud följdes under nio månader.

En bok som också väldigt tydligt anknyter till Karl Bartos f.d kraftwerks låt 15 minutes of fame.

“Stars ain’t what their used to be, their average people like you and me”
Karl Bartos Communication 2003

Okej, så fake it ’til you make it Fake it ’til you break it”
Jonathan Johanssons Bright lights från Lebensraum

Ett viktigt inlägg i debatten om än något rörig.

Betyget blir 4/5

Live in Europe – The Flower Kings

Foxtrot Music

Uppsalas kanske mest kända band internationellt, The Flower Kings släpper här ett livealbum från turnén 2023. Detta är ett band jag lyssnat oerhört mycket på de senaste två åren sedan jag fick fribiljett av min kompis Micha till deras spelning på Katalin för två år sen. Jag håller dessutom på med en längre text kring det existentiella i deras musik. Ett band som är känt för att vara bra live. Något väldigt häftigt är inspelningsmetoden, istället för att spela in flerkanal så är det en stereosignal rakt från mixerbordet. Albumomslaget ser fantastiskt ut och som alltid är Roine och grabbarna noggranna.

Det blir något unikt i den här recensionen. En låt för låt genomgång.

Garden of Dreams medley

Garden of dreams är ett mastodontverk på en dryg timme och något som mig veterligen aldrig spelats live i sin helhet. 20 minuter som känns som tre. Det är inte illa att lyckas framföra delar av ett så komplext stycke så väl. Måste också berömma Lalles synthinsatser här då tiden inte har varit nådig mot vissa av synthljuden på originalskivan från 1999.

Big Puzzle

En av mina personliga favoriter ur katalogen som jag lyssnat på repeat. Det sker något magiskt med blandningen av Hasse, Michael och Roines röster. Michaels råhet, Hasses topp och Roine däremellan är en otroligt bra mix och körerna sitter som en smäck vilket inte förvånar mig då alla tre körade på originalversionen. Tycker också Mirko di Maios trumspel verkligen lyfter den här låten, framförallt i bryggan från andra vokalomgången in i instrumentaldelen.

Mirko vågar ta ut svängarna på ett sätt som Jaime Salazar aldrig gjorde på studioalbumet “Back in the world of Adventures”. Mirko måste ha lyssnat en del på Steely Dans Aja och Steve Gadds trumspel på Aja men framförallt är han tajt som få. Hans timing är knivskarp. Inget slag känns överflödigt.

Sista delen av låten får jag ståpäls av Roines gitarrspel. Det är så starkt spelat, exakt rätt mängd dist. Jag nästan gråter. Att kunna improvisera på detta sätt utan att det känns krystat är verkligen en konst. Ingen ton i solot känns onödig och låten visar att Flower kings inte är ett band för studionörderi utan primärt en liveakt.

The Dream

Jag lyssnade på denna låt 2-3 gånger om dan när den kom. Roine vaknade en tidig morgon med denna melodi och spelade in den samma stund. En otroligt stark melodi som verkligen fastnat i mitt huvud.

Day for peace

Den kortaste låten på skivan. Tre minuter men nödvändigt efter alla långa låtarna (de två första är 12:44 och 20:41). Så otroligt dramatisk med Mirkos marschvirvel under. Suggestivt och drömmigt.

What if God is alone?

Jag gillar verkligen hur minimal de gjort den här låten. Verkligen bra uppbyggnad och kontrast där trummor och bas driver låten framåt medans syntharna verkligen lyfter. Hasse levererar verkligen en lång och komplicerad text på ett så tydligt sätt.

Stardust we Are

En av de mest älskade låtarna ur Flower kings reportoar. Enligt Setlist.fm har bandet spelat denna live hela 205 gånger live och vilken fanfavorit det är. På denna skivan märker man väldigt tydligt hur Bachinfluerad Roine är då introt spelas med ett cembaloljud av Lalle. Just kontrasterna är spännande. Tycker på något sätt att Hasses och Roines gitarrspel vävs samman på ett ännu djupare plan nu för tiden.

Betyget blir fyra av fem

LÅT: Day for peace med the Flower kings.

Mother Earth forever – Merit Hemmingson

Foxtrot Music

Merit Hemmingson, Jämtlands drottning av hammondorgel, still going strong vid 83 års ålder kommer här med ett nytt album. Inspelat med bland annat Roine Stolt från Flower Kings och med Tomas Eriksson från Kaipa bakom Mixerbordet. Magi är vad det är. Drömskt och vackert med Merits ömma jämtländska stämma. Jag fastnar i denna magiska drömvärld. Merit goes ambient. Det känns som en bandplatta det här, inspelat på gammalt sätt med alla i samma rum och spelat. Samspelet mellan Roine och Merit är så tydligt. Ett perfekt album att sitta och spela datorspel till.

Betyget blir ⅘

Radio Fyris

Kulturspanaren 41: The Flower Kings, Merit Hemmingson, Utge Sig m.m

00:00 /