Första programmet för vårsäsongen 2025!
Den enda vägen är upp, Baby – Jenny Aschenbrenner
Jenny är litteraturkritiker och inte minst lagledare i kontrapunkt. Detta är hennes debutroman. Inledningen får mig att associera till Tomas Andersson-Wijs, De gröna vagnarna eller Tommie Sewóns Elisabeth Weiss, 3 tr. Det är ett skört men gråmulet Stockholm som porträtteras. ViMänniskans livsrum genom vardagens lins.Men vad gör man när barndomens lekkamrat plötsligt dör? Där är huvudpersonen i denna bok.
Texten har ett momentum framåt. Jenny har en förmåga att fånga läsaren genom jagperspektivet. Ögonblicken som formar huvudpersonens vuxenblivande. Jag är dock inte odelat positiv, för mig fattas det sensoriska. I vissa böcker kan man nämligen förnimma dofter eller intryck. Det finns bitvis, men inte lika mycket som jag skulle kunna önska mer av i denna. Kan nog också bero på att jag är man och därmed aldrig sminkat mig mer än i sceniska sammanhang.
Betyget blir 3,5/5
Stramer – Mikolaj Lozinski
En berättelse om ett familjenamn som i princip utplånades med andra världskriget. En judisk familjeroman, likt Nobelpristagaren Isaac Bashevis-Singers böcker. Från början av 1800-talet fram till förintelsen i Polen och då staden Tarnow i närheten av Krakow.
Den här boken sög verkligen tag i mig. Mikolajs sätt att skriva känns oforcerat och naturligt i David Szybaks underbara översättning och språkbehandling har en otrolig fingertoppskänsla. Litterärt får textens rytm mig att tänka på Vikram Seths diktcykel The Golden gate från 1986.
Det är naturligt och det skulle inte förvåna mig om Stramer blir radioteater då berättelsen har en så otroligt stark inre talröst. Boken liksom läser upp sig för mig.
Det var länge sedan jag läste en så stark berättelse. Tvåhundra sidor på 3 h läsning är inte dåligt jobbat för att vara mig.
Betyget blir 4/5
LÅT: WARSZAWA – DAVID BOWIE
Attraktivt område – Freddot Carlsson Andersson
En bok om där livet skaver. Om platser man kanske inte alltid hör hemma socialt. Freddot är annars kanske mest känd som illustratör med många affischer gjorda för Teater Moment.
För någon som mig som ändå flög som en jojo och tillsist nästan helt på rutin mellan Arlanda – Heathrow under några år är scenerna bekanta . Myllret på Elizabeth line och förväntan.
Samtidigt hipster männens resa från hyresrätt i betongens.Bredäng till bostadsrätt på Lilla Essingen som besjöngs av Enköpingssonen Totte Wallin. Jag kan se brottningen däremellan – som två poler på ett batteri.
Jag kämpar dock med att det stundtals byts lite väl snabbt. Att hjärnan inte hinner med i kasten mellan då och nutid. Men det är marginaldetaljer i denna berättelse.
Betyget blir 3/5
Gröt – Hedvig Billengren Lindenbaum
En intressant bok om gröt, både som frukost, kolhydrat källa till lunch och som efterrätt. Om man tänker efter så har ju människan ätit gröt i alltid. Om det dög åt de som var på Nobelfesten och åt Jessie Sommarströms gröt så kan vi väl äta mer spannmål?
Jag har sedan tonåren aldrig varit någon sockerkille till frukost. Morotskakainspirerad topping på frukostgröten tar mig emot. Däremot som mellanmål.
Matfotografiet känns lite för plottrigt för min hjärna.
Betyget blir 3/5
