1
fyris

Livets mening med Bulan

I det här programmet Bulan prata om julen och sina roliga historier om att vara jultomte.

Jultomten gillar gruppen ”Commitments” och kör tre låtar av dom.

God fortsättning på det nya året 2017.

 

 

fyris

Listettor Genom Tiderna

Hallå alla radiolyssnare! Det här är det första avsnittet i programserien ”Listettor Genom Tiderna”. I det här programmet spelas 15 av låtarna som toppade Kvällstoppen och Tio I Topp. Varsågoda och njut!

 

macnime900

Macnime: Sammanfattning av säsong 17

i dag pratar Marcus och Andreas om alla animerna innan julen om dom har blivit bättre eller sämre

fall2016

sportnorden2

sportnörden presenterar JVM ishocckey 2016/2017 – finsk ångest, dansk eufori, svensk besvikelse

bigoriginal584d8925-2930-43e7-be22-a9f1ef5d63cddddf

 

platsenshistoria

Platsens Historia: Uppsala Domkyrka

Uppsala Domkyrka genom tiderna.

1200-1300

Uppsala domkyrka fick tillstånd att byggas år 1258 av påven Alexander IV efter att den tidigare domkyrkan i Gamla Uppsala hade brunnit, med villkoret att platsen där den nya domkyrkan skulle byggas behöll namnet Uppsala.

det var vid ett möte i Söderköping i september 1270 som Ärkebiskopen Folke Johansson(latin: Fulco Angelus) bestämde att den nya platsen skulle bli Östra Aros som nu fick namnet Uppsala, flyttningen skedde 1273, ibörjan så hölls gudstjänsterna i Sankt Eriks Kapell, efter att bygget kommit tillräckligt långt revs kapellet och ett temporärt byggdes i trä bredvid domkyrkan.

själva bygget påbörjades antingen 1272 eller 1273 under en okänd frank arkitekt, med ett tillfälligt avbrott omkring år 1280 då pengarna hade tagit slut och den franska arkitekten och hans byggnadshytta(en grupp konstnärer och hantverkare som reste runt och byggde olika domkyrkor) åkte hem, det de hann bygga var kapitelsalen (idag det Jagellonska gravkoret) och de två kapellen på norrsidan av koret, det utvalda materialet var mest tegel men kalksten från Gotland och ett stenbrott i Lena användes för fönster, pelare och andra detaljer.

År 1278 gav prosten (en kyrklig titel) i Paris ett skuldebrev som skulle täcka alla utgifter för byggmästaren Etienne De Bonneuil och hans Byggnadshytta, därefter fortsatte byggandet där det hade avbrutits, man använde de ritningar den okände arkitekten hade gjort.

1300-1400

Arbetet gick långsamt på grund av pengabrist, det kalla klimatet och den svarta döden som härjade under mitten av århundradet, 1310 vart sydportalen färdigställt med en mängd olika skulpturer och reliefplattor, tyvärr så var det inte anpassat till klimatet och det kom fram stora skador som bara hjälpligt kunde repareras. Nordportalen vart byggd några år senare med en enklare och mer klimattålig utformning.

bild3

En av de äldsta bevarade delarna av kyrkan, byggt av den franska byggnadshyttan någon gång under 1300 talet, den och de andra pelarna har överlevt många bränder och ombyggnader.

Ända fram till 1430-talet var dessa två portaler de enda som fanns, två stora skulpturer av de två skyddshelgonen Sankt Erik och Sankt Lars stod i de två portarna, Eriksbilden (försvunnen sedan någon gång på 1500-talet) stod i den södra portalen medan Larsbilden (bevarad förutom huvudet) stod i den norra. Några år senare mellan 1314 och 1318 började högkoret användas då det finns gravstenar med de årtalen inskrivna på dem, kyrkan hade då ett tillfälligt tak på låg höjd.

20160926_150714

(Södra porten som den är idag.)

Det sista bygget som den franska bygghyttan gjorde vart färdigställt runt 1330 då norra korsarmens rosfönster sattes in. Den ursprungliga planen hade avsett att bygget skulle kunna avslutas efter att koret och tvärskeppet (den bredaste delen av byggnaden) hade blivit klart utan att ha byggt något långhus, vilket skedde runt 1360.

bild-2
bild1

Norra Portens rosfönster under två olika dagar, den övre bilden är tagen på en solig molnfri dag medan den nedre är tagen på en molnig dag

Runt 1366 nämns Nikolaus (Nils) som byggets ledare och troligt påbörjade han arbetet med långhuset, runt 1381 var nordöstra nämnd i olika dokument som nybyggd, med stor sannolikhet var det nu den temporära träkyrkan revs samtidigt som sankt Eriks-relikerna flyttades in i domkyrkan.

1400-1500

Kyrkans bygge försenades ännu lite mer efter sekelskiftet då ett ras på sydsidan skedde 1402, men förseningen var inte mer än ett par år. 1431 påbörjades västpartiet och 1435 invigdes kyrkan trots att västpartiet inte var helt färdigt. Västtornen började byggas under 1430 talets slut.

År 1441 var Kristofer av Bayern den första kungen som blev krönt i domkyrkan, vilket de följande två kungarna, Karl Knutsson och Kristian I också var, åren 1448 och 1457.

1447 drabbades kyrkan av en brand, men tog nästan inga skador från elden, bygget med de två tornen fortsatte men de var troligtvis inte färdiga när Gustav Vasa blev kung.

1500-1600

1528 blev Gustav Vasa krönt i domkyrkan efter att han redan härskat i 5 års tid, han vart också begravd där när han dog 1560, hans giftemål med sin andra hustru Margareta Eriksdotter skedde också I domkyrkan.

20160926_144909

Gustav Vasa’s grav, hans staty ligger I mitten medans två av hans fruar ligger till höger och vänster om honom.

Likt deras far skulle flera av Gustav Vasas söner bli krönta i domkyrkan, Erik XIV, Johan III och Karl IX, även hans barnbarn blev krönta i domkyrkan, Sigismund blev krönt 1594 men avsattes som svensk kung utav hans farbror Karl IX som kröntes 1607. Den sista kungen av Vasaätten, Gustav II Adolf, son till Karl IX, blev krönt 1617

Med reformationens ankomst till Sverige ändrades kyrkan om och de tidigare sidokapell omvandlades till gravkor för medlemar av kungahuset och olika medlemmar av aristokratin. Förutom Vasaättens gravplatser inrättades det också gravrum för släkterna Horn, Leijonhufvud, Sture, Bielke och Arp, längre fram i tiden skulle fler adelshus också få gravplatser i domkyrkan, så som släkterna Skytte och Gyllenborg.

En annan följd av reformationen var att kyrkan vart församlingskyrka för hela Uppsala stad, vilket innebar att även borgliga män och kvinnor nu kunde begravas i kyrkan,

1572 skedde en brand som skadade domkyrkan och omkringliggande byggnader, den tidigare ganska snåla summa som hade funnits för att underhålla kyrkan vart nu utökad av den dåvarande Kungen Johan III, Gustav Vasas andra son som var kung.

Med de nya resurserna påbörjades ordentliga reparationer och en utbyggnad, en ny takryttare var byggd och de öppna strävbågar med fialer, 1583 uppfördes de äldsta kända spirorna på västtornen efter ritningar gjorda av Antonius Watz.

Tack vare de många källor som finns från den här tiden om domkyrkan går det att nästan följa reparationer och ombyggnader i detalj från branden 1572 ända fram tills 1885.

1600-1700

Under början av 1600 så blåste spirorna ner i en storm och Gerhard de Besche fick i början av 1610-talet ett uppdrag att rita nya torn utav Gustav II Adolf, arbetet med de nya spirorna gick fort och var så gott som färdigställda när Gustav kröntes i domkyrkan 1617.

Ytterligare restaurationer påbörjades i början av 1640-talet i förberedelse inför Drottning Kristinas kröning, bygget vart enormt och hela Uppsala rustades upp.

Reparationerna var grundliga och under 1648 fick domkyrkan en ny takryttare, under följande år blev fasaden rödslammad och 1650 vitkalkades hela insidan av kyrka då man ville göra insidan av kyrkan mer ljus, förmodligen var det också ett önskemål från de adelsmän som köpte gravplatser i kyrkan.

Gravhandel var stort under 1600-talet och adelsmännen tävlade nästan om hur stora och ståtliga deras gravplatser var, vilket till slut innebar att kyrkan behövde öppna upp nya gravkor öster om den södra korsarmen.

Under 1690-talet byggdes ett nytt gravkor öster om den södra korsarmen för riksrådet Bengt Oxenstiernas skull, detta innebar den största förändringen i kyrkans byggnad sedan medeltiden. Koret var utformat av Nicodemus Tessin den yngre, men större delen av bygget vart troligtvis gjort utav Olof Rudbeck. Arbetet på utsidan av kyrkan följde de medeltida mönster mycket noggrant medan Tessin fick fria händer att bygga om insidan med sin egna stil.

suecia_1-057__uppsala_templum_cathedrale

Domkyrkan som den såg ut på 1690-talet, bilden är tagen från boken Suecia antiqua et hodierna.

1700-1800

1700-talet inleddes våldsamt med den stora stadsbranden som nästan brände ner hela Uppsala och Domkyrkan vart nästan helt förstört utav elden, reparationer påbörjades nästan omedelbart, denna gång leddes arbetet av Hans Conradt Buchegger efter att Nicodemus Tessin undersökte kyrkan och gav Buchegger arbetet.

De nya tornen ritades av Carl Hårlemann och vart färdigbyggda under 1740 talet medan Nicodemus Tessin ritade den nya predikstolen medan den gjordes utav Burchardt Precht. Den invigdes 1710 och var en gåva från änkedrottningen Hedvig Eleonora.

För att hjälpa reparationerna utfärdade Karl XII en förordning att de familjer som hade gravplatser i kyrkan skulle så snart som möjligt donera pengar till reparationerna av deras gravkor, om detta inte skedde skulle äganderätten till koret återgå till domkyrkan.
Trotts detta skulle vissa gravkor inte repareras förrän Zettervalls restaurering som pågick mellan 1885 och 1893.

bild5

Predikstolen som den är idag.

1718 vart drottning Ulrika Eleonora den sista regent som var krönt i Domkyrkan, medan reparationer fortfarande pågick.

Under slutet av 1700-talet började en opinion mot begravningar inne i en kyrka, liksom moy mer centralt belägna kyrkogårdar, vid 1786 års riksdag riktade även Gustav III kritik mot den gamla begravningsskicket, inte minst av hygieniska skäll och under 1793 föreslog Elis Schröderheim, Uppsalas landshövding, att man skulle avskaffa begravningar inne i domkyrkan.

Efter att beslutet godkänts utsändes en kunglig förordning att man hädanefter inte fick utföra begravningar i Domkyrkan eller i anslutning till Domkyrkan, visa undantag gjordes dock för änkor och änklingar som kunde placeras i redan befintliga gravar.

1798 gav släkten Baners tillstånd att ett minnesvård över Carl von Linne skulle uprättas på östvägen av deras gravkor, något som flera av Linnes studenter vid Uppsala universitet hade velat göra sedan Linnes död under året 1778. minnesvården finns fortfarande på plats i gravkoret idag.

1800-2000

från 1885 till 1893 resturerades kyrkan annu än gång, denhär gången vart arbetet let utav Helgo Zetterval som gjorde stora förändringar i kyrkan.

Han lät riva västpartiet och tornens ytterhöljen liksom det mesta utav de ytrre delarna på kyrkan och ersatte det tegel som varit där ursprungligen. Det tegel som var kvar sedan domkyrkan byggdes revs ut och ersattes med maskinslaget tegel som var en nymodighet vid den tiden, det hade dock en helt annan strucktur och färg än det ursbrungliga teglet hade.

Han satte också in de torn som synns idag som var inspererade av tornen från flera franska domkyrkor som gjorde att kyrkan var lika hög som den var lång med 118.7 meter, de franska domkyrkorna var också inspirationen för många av hans förändringar som vart hårt kritiserade för att det inte behöll den ursprungliga stilen.

1931 så gjordes ett undantag för regeln av begravningar inte skulle ske inne i domkyrkan då Nathan Söderblom begravdes i kyrkan, han var ärkebiskop och hade tidigare fått nobels fredspris.

Också från 1930-talet så hölls diskutionner om kyrkans still och stillistiska helhet då Zetterbergs resturation inte var populär med antikvarier och arkitekter, dessutom hade flera av de förändringar som Zetterberg hade antingen tagits bort, som de cementdetaljer han hade låtits göra, eller ändrats.

Det var först på början av 1970-talet som den nya resturering påbörjades utav arkitekten Åke Porne som fick i uppdrag att få tillbaka den förzettervallska tegelgotiken fast mer enkelt och stabilt. Dock fanns det vist motstånd från vissa uppsalabor då de vart känslomesigt fässta med domkyrkans utseende, vilket gjorde att bygget avslutades med att kyrkan fick grundliga reparationer men fick behålla det mesta av sin form.

1989 så besöktes domkyrkan utav påven Johannes Paulus II, det var den första gången en påve besökte sverige.

Nutid

idag besöks domkyrkan utav en halv miljon turister per år, med ytterliggare hundra tusen personer som besöker kyrkan för gudstjänster och konserter.

Domkyrkans skattkammare är öppen varje dag under några timmar, den innehåller svärd, smycken och kläddesplag som användes förr i tiden, det kostar 40 kronor att få gå in i skattkammaren.

Om man vill ha en guidad tur för grupper så finns det att boka för 400 kronor.

hatttrick960logo3

Hattrick Live #11: Idag besöker IK Sirius Innebandys Härliga Kapten, Dan Johansson #9!

I dag får20161215_140535 jag besök av kaptenen,
D
an Johansson #09
från IK Sirius Innebandy!

Hur är det att vara kapten i Sirius Innebandy och lyssnar dom på Herr Kapten, det frågade jag Dan om. Han har nu spelat i flera säsonger i Sirius och han känner sig som en Sirius-spelare som dom andra.

Så berättar han om sin spelarkarriär, där han har spelat i Storvreta IBK sen han var barn och så har han spelat också del i IK Sirius IBK. Så berättar Dan om SM-Guldet 2009 med Storvreta och hur det känns att vinna ett guld.

Han berättar hur dom lägger upp med träningarna nu mot förurt. Så säger han att det är mycket bättre att spela i IFU Arena än det är i Fyrishov. Han kan också göra snygga mål och hans snyggaste mål har han gjort nyligen.

Så tycker han att riktigt lyft att få spela i IFU Arena. Så frågade jag honom vilken gren skulle han testa i friidrottsarenan i IFU Arena.

Så berättar Dan hur han tycker om Sirius Fotbolls framgångar och hur tror han det kommer gå för dom i Allsvenskan 2017.

Han säger att innebandy har blivit större och nu syns dom mer i media, och det beropå att det finns lagen FBC Uppsala Dam, Storvreta IBK och IK Sirius IBK i Svenska Superligan. Så säger Dan att nu Sirius som startarde, IK Sirius IBK Dam, att det kommer flera flickor att börja spela innebandy i Sirius.

Så pratar vi om Uppsalas hetaste café, Café Sirius, han säger att det riktigt goda bakelse men det svårt att äta detta direkt efter match men vissa i laget kan det tillläger han. Dan säger att IK Sirius Innebandy ska gå till
slutspel men han tror ett lag som vinner SM-Finalen vilken det är det sa han i intervjun.

Han tycker det jätte kul att det kommer mycket Sirius-Supportrar som ser på matcherna och hejar på, för det blir mer spänning och det är grymt viktigt! Så är Dan med i fadderverksamheten i Sirius, där han är med i laget IK Sirius IBK P05. Dan berättar mera vad det är som viktigt med att vara fadder åt Pojkarna i IK Sirius IBK P05 och vad dom gör när Dan är där i träningarna.

Så fick han frågan som dom andra spelarna fått, ”Vilken spelare är lik i ditt spel” vad svarade han på denna svåra frågan som han funderade en stund på. Så pratar vi om matchen som IK Sirius Innebandy ska spela borta mot IBF Falun, han berättar sina synpunkter om matchen.

Så pratar vi om julen hur han ska fira den någonstans och har han någon nyårslöfte det får du veta i progrommet  när du lyssnade
 på livesändningen av HATTRICK LIVE #11. Så hann du ej att lyssna så gör det nu!!!

Här kan du läsa mer om Dan Johansson!

IK SIRIUS INNEBANDY!
För dig som älskar att spela i IK Sirius Innebandy
och hejar på det hetaste innebandylaget i Uppsala.
Hachtagga —>>> #UppsalaärBlåsvart

 

20161215_134123

Här kan du läsa mer om IK Sirius IBK P08 Svart!

IK Sirius IBK P05 Svart

 

Info
Detta är HATTRICK LIVE som sänds nu på torsdagar och det betyder att du kan lyssna på Hattrick i LIVE
från studion varje vecka kl 13:00 på radiofyris.se eller på mixlr via Radio Fyris twitter.
Om du ej har möjlighet lyssna då så kan du lyssna som vanligt efterhand, när som helst i dygnet
och var som helt i världen.

 

Följ Hattrick Live i sociala medier!
Programmet syns under Hachtaggarna: #hattricklive, #siriushjärta, #iksiriusibk, #UppsalaärBlåsvart #sebman,

  • Facebook: Hattrick Live! – Tryck på Gilla-knappen för att få det senaste från redaktionen!
  • Twitter: @hatttricklive (med tre t:en)
  • Instagram: @hattricklive
  • TuneIn: Sök ”Hattrick Live”.
  • Podcast: Sök på ”Hattrick Podcast” – Itunes, Podcaster (Iphone) och Podcast Addict (Android).

 

Följ Sebman i sociala medier!
Programmet syns under Hachtaggen: #sebman,

 

Följ IK Sirius IBK i sociala medier!
Programmet syns under Hachtaggarna: #siriushjärta, #iksiriusibk, #UppsalaärBlåsvart

 

JAG ÖNSKAR ALLA HATTRICK LIVE/HATTRICK-EXTRA-LYSSNARE EN RIKTIGT GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR!!

Så ses vi igen i Januari 2017!

Önskar Sebastian Eneman.

 

namnlost-1

Jul på Radio Fyris

Vi på Radio Fyris önskar er alla en riktigt skön jul. Vi kommer tillbaka till etern efter nyår.